Dag 139; Aegina dagstur

Ja.. sen sist har vi hunnit med lite mer avsked. Det positiva med det hela är att jag har blivit väldigt bra på att säga hejdå till folk nu utan att bli sjukt sentimental. I söndags var vi på noodle bar och åt för att säga hejdå till John. Sjukt skön människa! Vi tvingade honom att hålla ett litet avskedstal och det han kläcker ur sig är "i love you bitches". Den grabben har en tendens att använda ordet bitch ca femtioelva gånger om dagen så det var ett väldigt kort, konsist och personligt tal. Efter noodle bar tog vi oss en sväng till palmie bistro för att dricka lite drinkar UTAN alkohol (så det så!). Mycket trevlig kväll!

  

Igår var jag på universitetet för att fixa lite papper och för att få mina betyg. Klarade alla kurser som var rättade men jag väntar fortfarande på ett resultat men det är nog lugnt. Känns skönt att slippa åka tillbaka till Aten i september för att skriva lite tentor ;) Tog lite bilder på gatan där jag bor och vägen till uni samt uni byggnaden..

  

Idag gick jag upp kl 7 (har inte hänt på jag vet inte hur länge) för att sedan kl 8 möta Kine och åka till Ageina, en ö ca en timme från Aten med båt (svårt att ta bilen). Vi åkte dit, gick på ett museum, tog bussen till ett tempel och åkte sedan tillbaka till byn för att äta lite svärdfisk. Helt underbart väder hade vi idag igen! Ca 20 grader. Vi lyckades att komma lite sent till båten när vi skulle åka dit så vi frågade han som kollar biljetterna om vi hann köpa några.. han pekar på ett bås och säger till oss att vi har en minut på oss.. vi lägger benen på ryggen och springer för att fixa biljetter...efter ca 15 sek börjar han skrika på oss "ELLA ELLA" (kom). Det var bara att tvärvända utan biljetter och springa på båten. Det löste sig i alla fall och vi kunde köpa biljetter där.

   

Min käre italienarroomie åker hem imorgon! Han skulle ha stannat till den 16e men nu helt plötsligt ska han åka imorgon. Inte för att jag träffar honom mer än ca 5 min per dag men ändå...dom fem minutrarna är oftast väldigt humoristiska om man säger så. Så nu blir jag alldeles ensam i lägenheten. Det positiva med det är att jag kan spela MIN musik vrålhögt utan att någon störs.. förutom grannarna men dom får stå ut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0